Åt frukost + en jävla muffin imorse innan skolan, utan att spy som vanligt. Det hade varit okej att äta om jag åtminsonde kunde spy upp skiten efteråt, men jag är för tjock för sånt tydligen. Fyfan.
På tal om tjock, jag sitter här och är dödligt sugen på socker i alla dess fromer. Googlar recept på bakverk, läser om glassmaker och annat som jag inte ska äta. Fast det är inget ovanligt om vi säger så, många av mina vänner är fast övertygade vid att jag äter onyttigt som fan för att jag alltid läser om sånt. Godis, choklad, chips, jordnötsringar osv osv osv... De har i och för sig rätt, jag har nästan alltid ätbara saker i tankarna men kan aldrig njuta när jag väl äter.
Frågan är ju dock varför jag alltid tänker på mat osv även fast jag inte svälter mig!? Jag äter snuskigt mycket ibland/för det mesta, men ändå vill jag ha mer. Får inte nog.
ååh förlåt sweetheart! det var inte meningen att det skulle gå så lång tid, men det har hänt så fruktansvärt mycket. lovar att berätta allt i bloggen så snart som möjligt! <3
SvaraRaderaoch det är bara bra att du inte kan spy! är samma för mig, och ibland känner jag likadant, när jag ätit alldeles för mycket och har dödsångest, men innerst inne så är jag glad för att jag inte kan. jag vill inte fastna i det. är omöjligt att ta sig ur.
känner igen mig i allt du skriver. om någon äter som en häst så är det tusan jag...haha!
puss på dig! :*